Socialstyrelsens förslag om rättslig reglering av skönhetsbranschen
Den 3 juli lämnade så socialstyrelsen äntligen över en skrivelse till regeringen angående förslag på reglering av skönhetsbranschen. I ett första led föreslås en reglering av invasiva skönhetsbehandlingar som operationer och injektioner. Man avser därefter att utreda vilka behandlingar som kan räknas som enklare behandlingar med mindre skaderisk och som inte ska omfattas av hälso- och sjukvårdslagstíftningen. I detta arbete kommer man att föra diskussioner med berörda myndigheter och branschorganisationer, så som SHR.
Skönhetsoperationer och injektioner med till exempel botox och fillers bör i framtiden omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Socialstyrelsen presenterar i dag sitt förslag till en ökad rättslig reglering av estetiska behandlingar för regeringen.
– Det finns ett stort behov av att öka patientsäkerheten på detta område, därför föreslår vi att endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska få utföra behandlingar där det finns en betydande risk för skador, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.
Socialstyrelsen anser att estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens, exempelvis kirurgi, injektioner och behandlingar som går djupare genom huden bör likställas med hälso- och sjukvård genom ett tillägg i definitionen av hälso- och sjukvård i hälso- och sjukvårdslagen.
Med en komplettering av patientsäkerhetslagens kvacksalveribestämmelse vill Socialstyrelsen även göra det olagligt för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att i estetiskt syfte utföra kirurgiska ingrepp och injektioner, samt ingrepp som syftar till att förbättra utseendet på barn eller ungdomar under 18 år.
– Vissa behandlingar kan vara lämpliga att begränsa ytterligare, så att exempelvis endast läkare med relevant specialistkompetens, exempelvis inom plastikkirurgi får utföra dem, säger Lisa van Duin, jurist vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.
Sjukvårdens regler ska gälla
Eftersom skönhetsbehandlingar i huvudsak inte görs av hälsoskäl utan för att förbättra utseendet betraktas i dag den som genomgår ingreppen juridiskt som en konsument.
– Med vårt förslag kommer fler att bli patienter i lagens mening. Vi vill därför införliva detta område i det befintliga regelverket för hälso- och sjukvården, och på så sätt ge dessa personer ett ökat rättskydd, säger Lisa van Duin.
De föreslagna lagändringarna skulle göra det möjligt att anmäla brister i vården till Inspektionen för vård och omsorg, som får tillsyn över utförarna. Dessutom skulle dessa patienter kunna få ersättning för vårdskador via patientförsäkringen. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har också möjlighet att frånta hälso- och sjukvårdspersonal som inte agerar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet sin legitimation.
Gränsdragning mot enklare tjänster
Socialstyrelsens externa utredare Karin Lindell presenterade ifjol ett förslag till speciallagstiftning på området. I remissvaren framkom bland annat behov av alternativa lagtekniska lösningar och en tydligare definition av vad som är en estetisk behandling.
– Vi har lyssnat på remissinstanserna och kommer att involvera andra myndigheter, berörda yrkesgrupper och deras organisationer för att avgöra var gränsen bör dras för enklare tjänster som inte innebär så stora risker för skador att de bör omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen, säger Lars-Erik Holm.
Socialstyrelsens förslag går att förena med ett inrättande av en särskild lag för övriga estetiska behandlingar, om fortsatt utredning skulle visa på ett behov av detta. Dessa skulle då regleras utifrån ett konsumentperspektiv och skiljas från hälso- och sjukvården.
Du kan läsa hela förslaget till regeringen på socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se
Länk: www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013juli/socialstyrelsenvillregleraskonhetsbranschen
